Monday you can fall apart
Sitter i köket med en kopp te och har precis ätit vindruvor. I och med detta har två saker slagit mig (dock har jag tänkt på dem förut men det behöver vi ju inte prata högt om):
1. Uttrycket "sitta med en kopp te" måste vara ett av de mysigaste som finns i vårt språk. Så fort jag hör att någon gör det bli jag så där lite lagomt avis. Det låter ju verkligen fridfullt! Slänger man sedan in "och en flit" som avslutning på meningen är allt fullbordat. För mitt ansikte ser jag en människa som sitter uppkrupen i soffan med, ja, just det; en kopp te och en filt, och inte har några som helst bekymmer. Troligtvis tittar denna också på tv eller, kanske allra helst, läser en god bok.
Grejen är det att när jag själv gör det blir det inte riktigt lika idylliskt. Fast vid närmare eftertanke har jag knappt gjort det.
2. Den här stunden är faktiskt fin. Ibland brukar jag tänka på den och längta lite. Att sitta i köket, just hemkommen från dansen, ha något gott att äta och facebooka lite, ja, det är nog en slags njutning. Det absolut bästa är att klockan är sådär runt nio dessa måndagskvällar och det betyder att man med gott samvete kan sitta här eftersom det är för sent för att börja plugga och för tidigt för att sova. Det är alldeles lugnt och fint och jag hör ljudet från tvn på övervåningen. Någon svensk serie skulle jag tro.
Ja, det är en fin stund! Det är bara synd att den bryts så snabbt för snart blir klockan mycket. Plötsligt har jag varit vaken för länge igen och är trött på kulturhistorian som aldrig tycks ta slut på tisdagsmornar.
1. Uttrycket "sitta med en kopp te" måste vara ett av de mysigaste som finns i vårt språk. Så fort jag hör att någon gör det bli jag så där lite lagomt avis. Det låter ju verkligen fridfullt! Slänger man sedan in "och en flit" som avslutning på meningen är allt fullbordat. För mitt ansikte ser jag en människa som sitter uppkrupen i soffan med, ja, just det; en kopp te och en filt, och inte har några som helst bekymmer. Troligtvis tittar denna också på tv eller, kanske allra helst, läser en god bok.
Grejen är det att när jag själv gör det blir det inte riktigt lika idylliskt. Fast vid närmare eftertanke har jag knappt gjort det.
2. Den här stunden är faktiskt fin. Ibland brukar jag tänka på den och längta lite. Att sitta i köket, just hemkommen från dansen, ha något gott att äta och facebooka lite, ja, det är nog en slags njutning. Det absolut bästa är att klockan är sådär runt nio dessa måndagskvällar och det betyder att man med gott samvete kan sitta här eftersom det är för sent för att börja plugga och för tidigt för att sova. Det är alldeles lugnt och fint och jag hör ljudet från tvn på övervåningen. Någon svensk serie skulle jag tro.
Ja, det är en fin stund! Det är bara synd att den bryts så snabbt för snart blir klockan mycket. Plötsligt har jag varit vaken för länge igen och är trött på kulturhistorian som aldrig tycks ta slut på tisdagsmornar.
Kommentarer
Trackback
