Julica

Frågor i stil med denna har minst sagt varit på tapeten i veckan. Anledningen är att vi har spelat Amandas tjejmiddagspel lite väl många gånger och att jag dessutom har försökt skriva klart mina sidor i hennes Mina Vänner-bok. Det sistnämnda är en uppgift som jag påbörjade för två månader sedan. Både en och två gånger har jag därför förväntats delge saker som jag ångrar, dåliga vanor som jag har och saker som de andra inte vet om mig. Men jag har inte lyckats. För mig hänger alla dessa ihop alldeles för mycket nämligen. Särskilt de två första.

Men nu ska jag i alla fall en gång för alla försöka skriva om en dålig vana som jag önskar att jag inte hade!

Som de allra flesta människor har en hel drös med dåliga vanor. De är av olika karaktär och alltifrån ytliga, dumma och komiska till genomdumma och på djupet idiotiska. Men samtidigt som i alla fall de där sistnämnda kan vara extremt dåliga så måste jag klyshigt nog säga att de mitt i allt är väldigt viktiga också, leder till insikter och fördjupad förståelse för diverse olika ting och personligheter och så vidare. Det är därför det här är så svårt. Och för att jag tycker att det finns två olika typer av dåliga vanor; de vanor som är dåliga för min omgivning och de som inte är de allra bästa för mig själv. Kruxet med det här är att varje vana i sin tur har två sidor där de vanor som är dåliga för min omgivning kan vara bra för mig och de vanor som är sämre för mig själv kanske är bra för min omgivning. Och eftersom jag rätt igenom TVÄRVÄGRAR att bara se till mig själv (även om jag tyvärr sviker det här löftet ibland) väger omgivningen tungt i mitt resonemang i frågan samtidigt som jag är tillräckligt insiktsfull för att förstå att det aldrig blir bra att räkna bort sig själv ur sitt liv.

Dessutom, för nej, inledningen är inte slut än, så finns det YTTERLIGARE en dimension, nämligen denna:
De vanor som är dåliga för min omgivning men bra för mig är samtidigt inte bra för mig eftersom min omgivning drabbas negativt, vilket i sin tur kan ha negativ inverkan på mig själv. Samtidigt kan de vanor som är dåliga för mig men bra för min omgivning vara bra för mig själv eftersom jag i längden kan få ökad förståelse för något eller någon, vilket sällan kan skada. UTÖVER DETTA kan de vanor som till en början är dåliga för min omgivning men bra för mig bli bra för min omgivning om DE kommer till insikt om varför jag har gjort på detta vis. Omvänt kan de vanor som är dåliga för mig men bra för min omgivning tillslut bli dåliga för min omgivning eftersom de i sin tur missar insikter som de skulle ha kommit till.

Och givetvis menar jag inte alls att detta är ett resonemang som enbart är applicerbart på mig själv. Tvärtom tror jag att det många gånger är allmängiltigt för hela världens befolkning. Vi lever ju i grupp och kan i princip inte göra någonting som inte påverkar någon annan. Faktiskt. Om man ska vara extrem.

Om man inte ska vara extrem utan bara skriva om en dålig vana som man önskar att man inte hade och heter Julia Carlsson och är enda skrivande på den här bloggen och inte ska analysera för djupgående kan man välja att skriva om två av många dåliga vanor. Och man kan välja att skriva en lite ytligare och en lite mer djupgående. Och då ska man helst skriva i jagform.

1. Jag har en liten hobby som inte fyller någon som helst funktion och som har följt mig genom hela livet. Den är rätt oskyldig i sig och går ut på att lära sig sångtexter. Jag kan komma på mig själv med att lyssna på samma låt om och om och om igen för att lära mig texten. När jag har gjort det är jag nöjd. Jag behöver självklart inte framföra sången på någe vis. Allt det här är ju i sig inte så farligt och jag räknar det inte som en dålig vana över huvud taget eftersom det inte gör varken mig eller någon annan särskilt illa. Det dåliga i vanan är när den yttrar sig i sociala situationer. När jag lyssnar på musik med andra människor i rummet och helt sonika får för mig att stänga av vad alla andra säger och enbart kontrollera om jag fortfarande kan texen till Decembernatt eller Såpbubbler eller någon annan randomlåt. ELLER när jag tillsammans med mina vänner börjar tralla på någon låt som jag olyckligtvis kan lite för väl och därför inte kan ge mig förrän jag har tagit mig igenom hela, trots att de andra inte visar samma intresse...

2. En annan dålig vana jag har är att jag tänker. Mycket. Fram och tillbaka, hit och dit, för och emot, å ena sidan å andra sidan och ja eller nej eller kanske eller sluta fast näe ELLER VA?! Det gör att man lätt fastnar fast man inte vill och inte vet om man inte vill för att man inte vet om det är dåligt att fastna för att alla säger att det är dåligt eller för att det är det på riktigt och om man inte vill fastna för att man känner att det är dåligt så vet man inte om man känner så för att alla alltid har sagt att så är det eller för att det är dåligt på riktigt. Det leder i sin tur till att man funderar på vad detta "på riktigt" är och vad man ska klassa som "på riktigt" och vad det är som gör att man inte kan det. Och sådär håller man på tills man inser att det ordnar sig på bästa sätt förr eller senare och att man antingen förbättrar eller försämrar men sällan förhindrar genom att tänka som man gör.