Julica

"Behovet av könsneutrala pronomen har kommit ur situationer där könet är okänt, inte får avslöjas eller helt enkelt saknar betydelse. Hen har kommit för att komplettera det vi redan har, inte för att ersätta eller ta bort. Könsneutrala ord som 'du', 'kusin' och 'person' har ju hängt med ett tag så vi borde vara vana, men ändå är det detta lilla nya hen som är så livsfarligt och kräver en högljudd debatt om vikten av att låta kvinnor vara kvinnor och män vara män - som om det berodde på vilket pronomen vi använder när vi talar med varandra."

Så var det dags för den återkommande saknaden att just återkomma. Just nu saknar jag mina vänner och min familj högre upp i landet och längre ner i Europa så oerhört mycket. Samtidigt vet jag att jag har massa fina vänner här i närheten som jag kommer sakna när jag åker upp och sådär kommer det hålla på. Den där lilla tändsticksasken som jag så gärna vill ha, ni vet den där jag kan förpacka mina nära och kära och plocka fram lite när som helst, skulle komma väl till pass nu. Eller ja, det skulle den alltid. Fast när jag berättade detta för en kompis i söndags lätt denne inte lika pepp på det hela utan sa lite ödmjukt att det kanske inte skulle vara jättekul för vännerna att sitta instängd i en ask hela dagarna och jag kan väl se att det finns en liten poäng i det. Så nu funderar jag på att lära mig att teleportera mig själv istället. Kanske är mer praktiskt i längden liksom? Ni andra får fortsätta leva era liv precis som vanligt, bara med den lilla skillnaden att jag kan dyka upp lite hipp som happ.

Kul va? :D

eeh.

Annars har jag de senaste dagarna vikarierat lite smått sådär, blivit regnvattensdränkt av en försäljare på Hötorget (så sjukt taskigt!), spelat kort, ätit en fantastisk marrängswiss, hängt med Fabbie, haft terminens sista läxhjälpspass, hamnat på jazzkonsert och lite sådant.