Julica

Så var det dags för den återkommande saknaden att just återkomma. Just nu saknar jag mina vänner och min familj högre upp i landet och längre ner i Europa så oerhört mycket. Samtidigt vet jag att jag har massa fina vänner här i närheten som jag kommer sakna när jag åker upp och sådär kommer det hålla på. Den där lilla tändsticksasken som jag så gärna vill ha, ni vet den där jag kan förpacka mina nära och kära och plocka fram lite när som helst, skulle komma väl till pass nu. Eller ja, det skulle den alltid. Fast när jag berättade detta för en kompis i söndags lätt denne inte lika pepp på det hela utan sa lite ödmjukt att det kanske inte skulle vara jättekul för vännerna att sitta instängd i en ask hela dagarna och jag kan väl se att det finns en liten poäng i det. Så nu funderar jag på att lära mig att teleportera mig själv istället. Kanske är mer praktiskt i längden liksom? Ni andra får fortsätta leva era liv precis som vanligt, bara med den lilla skillnaden att jag kan dyka upp lite hipp som happ.

Kul va? :D

eeh.

Annars har jag de senaste dagarna vikarierat lite smått sådär, blivit regnvattensdränkt av en försäljare på Hötorget (så sjukt taskigt!), spelat kort, ätit en fantastisk marrängswiss, hängt med Fabbie, haft terminens sista läxhjälpspass, hamnat på jazzkonsert och lite sådant.

Förra veckan spatserade jag och Hanna runt i denna vackra stad. Från Djurgården till Gamla stans tunnelbananstation. Då insåg vi att vi kunde vår historia alltför dåligt och planerade en historiakväll. Den blev inte av för vi blev busiga och smed busiga planer istället.

Därför körde jag en historiakväll solo ikväll istället. I cirka 2 timmar wikipediade jag på diverse byggnader som finns här i staden. Sedan blev jag rädd för kartan (Det är sant, stundom har jag kartfobi, främst när det handlar om satellitkartor. Jag får svindel, hög puls och tittar automatiskt bort när den slår till den där rackarns rädslan.).

Men det är kul, det här med historiakvällar. När jag inte är karträdd längre ska jag fortsätta med kyrkor och slott och häftiga personer.

Igår firade vi slutet på venusgetenskapen. Efter ett tag började det snackas låten Popular och jag och en i klassen hade ett litet moment där det visade sig att vi båda kunde texten lite för väl.

Idag tänkte jag att det var dags att youtuba framträdandet i mello igen. Hade inte gjort det sen typ juli förra året och tänkte att jag förmodligen hade fått lite distans till hela popular-grejen. Det hade jag inte. Dra mig baklänges men jag tycker fortfarande att det är ett sjukt snyggt nummer. Ljuset, koreografin (främst på andra versen. aaaaah.), placeringarna och energin.
Jag diggar det!
Sådetså.

Något som är SÅ SJUKT frustrerande är ju när man fastnar i tentandet och liksom bara tittar på dokumentet, läser bloggar och SLÖAR. För att man inte hittar källor på det man tänker och därför inte tycker sig kunna skriva någonting. Blä.

Nu till en annan del av genusvärlden. Den viktiga delen. Nedan ser ni lite anledningar till varför det är så sjukt viktigt att läsa om och försöka motverka äckliga maktordningar som har etsat sig fast och som förs över i generationer.

Nu räcker det - Mikael Sol
Två saker jag skäms över - Magnus Edlund
Kan ni fatta att det där är den sjuka verkligheten? Jag mår illa.


Och det här sedan. Det här är också den sjuka verkligheten.

Och det handlar om makt. Tilldelad makt och tilldelad överordnad och ett behov av att bekräfta och befästa dessa två.

Uuää.

Jag blir direkt illa berörd av den här reklamen (bild nr.7, "Freebra syns intensivt i tunnelbanan"). Ser den i tunnelbananen ungefär vareviga dag och alltså, sån är reklam räknas ju inte som kränkande eftersom att den visar behån i sin funktion typ. Och det måste väl accepteras antar jag. Likaså är det väl produkten i sig att acceptera, säkert rätt angenäm liksom MEN VAD HÄNDE MED TEXTEN UNDER BILDEN?!

"Freebra är din lilla hemlighet som håller dig på plats under toppar och klänningar. Utan band."

Jag förstår inte? Hur då "håller mig på plats"? Varför måste JAG hållas på plats med hjälp av band? Möjligen har några kroppsdelar det behovet (om ens det egentligen) men dom är liksom inte JAG. Inte hela jag åtminstone. Min identitet, mitt jag, ligger inte där. Jag får så märkliga bilder av hela min kropp och själ invirad i en sådan där freebra och sedan täckt av en klänning som något slags tält när jag ser den där reklamen. Oerhört främmande och otilltalande faktiskt.

Nä, hörrni, jag överdriver lite nu. Jag förstår verkligen vad som menas men blir inte mindre illa berörd för det. De likställer en kroppsdel med en hel person. Förstår ni? Inte ens hela kroppen utan bara EN kroppsdel. Och en sexualiserad sådan också.

Kortfattat förmedlar reklamen följande budskap:
Kvinna=bröst -> jag=bröst
Bröst=hållas på plats -> kvinna=hållas på plats

Bra tänkt!

Tack och hej leverpastej.

Ska dejta hemtenta igen. OCH JAG ÄR SÅ HIMLA TAGGAD SÅ JAG VET INTE VAD JAG SKA TA MIG TILL FÖR DET SKA BLI SÅ OERHÖRT KUL OCH ROLIGT OCH UNDERHÅLLANDE OCH HÄRLIGT PÅ ALLA DE SÄTT OCH VIS ATT FÖRKOVRA SIG I GENUSVETENSKAPNNNNNN JUST DENNA VECKA.

Fast alltså näe.

Just nu vill jag barabarabarabarabara göra annat. Jobba tex. Eller för all del träna. Eller, kanske allra mest, umgås med vänner. Och dansa. Jättemycket vill jag dansa. Och spela piano. Och typ sjunga. Och ungefär ALLT annat som man kan göra av roliga ting här i livet. Typ rolla väggar. Hur kul som helst faktiskt. Någon som har ett rum som behöver målas om? Jag river gärna ner tapeter och putsar och spacklar också. Men jag spikar inte för det är jag faktiskt inte alls bra på. Inte såga heller. Är för övrigt nog rätt dålig på att tapetsera också, kan tänka mig att det skulle se ut ungefär som nedan om jag skulle ge mig på det.



Sådärja, nu blev klockan tillräckligt mycket för att gå och lägga sig. Godnatt.

Ikväll är jag loj. Eller låg. Eller av. Eller bara trött och utan någon som helst tagg att kritiskt granska en film. Välj alternativ själva.

Från och med imorgonkväll ska jag däremot vara oloj, olåg, oav, otrött och ootaggad för då vankas det främmen.

Ba satt ni vet. Eller kanske framför allt så att jag vet att det finns saker att se fram emot.

Förbund har inte rätt till musik i kampanjfilmer
Läs artikeln ovan om ni vill eller lyssna, kanske ännu hellre, på reportaget nedan på samma ämne.



Kortfattat handlar det om politiska ungdomsförbund som har tonsatt sina "bildspel" (kampanjer), med musik skapad av andra människor, utan att ha speciella rättigheter till det. De förbund som nämns i artikeln är SSU, SDU, MUF och Ung vänster . I ljudklippet omnämns samtliga utom MUF. SSU berättar att de har tagit bort sin film och ska akta sig för att upprepa misstaget, SDU refererar till hur Youtube är uppbyggt, MUF trodde att deras STIM-avtal täckte den typen av användning och Ung vänster menar att det inte är så farligt.

Jag förstår inte hur man ens kan tänka att det känns rimligt att lansera en kampanjfilm med låtar från musiker som (indirekt) INTE har godkänt att deras musik ska förknippas med ett visst parti. Det är faktiskt bara underligt. Eller förunderligt. För mig känns det likvärdigt att ha en låt i bakgrunden av filmen som att visa upp en bild på musikerna eller på annat visuellt sätt synliggöra dem i sammanhanget. Är det då inte självklart att musikerna ska få ha en åsikt om vilken politisk färg de ska förknippas med? Nu är det väl i och för sig så att musikerna själva kanske sällan sitter och beslutar om varje enskild användning, det sköts säkert "från ovan", men jag tänker (hoppas) att beslutet fattas i enighet med deras önskningar åtminstone.

Som sagt, det är mig oförståeligt hur man INTE kan se det som en självklarhet att kolla läget med de som ska promota ett förbund. Helt oförståeligt. Det håller tyvärr inte Felicia Ohly med om:

"Alltså just när det kommer till att tonsätta ett bildspel så tycker jag nog inte... så ser jag nog inte ett så stort problem i det. Jag ser snarare ett större problem i att stora upphovsrättsbolag hindrar folk från att använda musik om man inte har råd att att betala för sig."


Alltså ja... Det handlar ju inte om att musik i sig kostar, det handlar om att musik som ANDRA har gjort kostar och det är en himla skillnad. Att i syfte att göra reklam för sitt eget förbund använda musik som andra har gjort för att kunna leva på denna handlar om att använda någons arbetskraft, kanske till och med identitet. Om förbunden själva satte sig ner och skapade lite härlig bakgrundsmusik till sina bildspel skulle knappast de stora upphovsrättsbolagen hindra dem och jag tänker att varför gör de inte bara det då? Klinkar lite på ett piano, lägger på några sköna beats, sjunger en ton eller två, jag menar HUR SVÅRT KAN DET VA?!?!?! Ganska svårt såklart. Det kan ju vara så att det är därför de använder kompetenta musikers verk för att ge sitt bildspel full rättvisa så återigen; känns det inte lite schysst att de som har suttit där och klinkat och lagt ner timmar på arbetet ska få ha en åsikt om huruvida det ska användas i ett visst politiskt sammanhang eller ej? Ska alla liksom ha fritt tillträde till deras arbete bara för att folk gillar det?

Sedan kan man ju såklart diskutera huruvida musiken ska ägas av musikerna själva eller större bolag men en sak är säker; musikernas arbete ska inte ägas av hela världen och kunna användas lite hipp som happ av lite vem som helst utan att de som skapat den får någon slags ersättning eller möjlighet att säga sin åsikt.

Tycker jag alltså.

Fast kanske ändå. Så småningom borde ju de som SPELAR musiken vara tillgängliga helt gratis också? Jag menar, varför ska bara de som har råd att boka dem via bokningsförlag kunna anordna konserter? Fett det vore ändå. Jag skulle ha Timbuktu och RHCP och Lady Gaga i MITT vardagsrum (som jag i och för sig inte heller har men aja) vareviga dag från och med typ 2076 när de förhoppningsvis är lediga. Soft. Tar tillbaka allt jag sagt.

...och samtidigt inse att man glömt namnet på den man vill presentera personen för?

Har kokat ihop vad som troligtvis är tidernas bästa spotifylista. Typ alltså. Eller inte alls egentligen men den är mäkta genomarbetad ska jag säga er. Följande tillvägagångssätt användes:

1) Val av låtar.
2) Sättning av ordning. Alltså, slutet och stämningen hos den föregående låten passar i det närmaste perfekt ihop med kommande låt. Listan igenom. Asbra. Enligt mig alltså.
3) Klart.

Och nu skulle jag önska att ni lyssnade på den. Ni kommer inte bli besvikna. Typ. Den passar jättebra när man går promenader. Och kanske när man kör/åker bil också. För att inte tala om när man åker tunnelbana eller buss.

Här är den. För övrigt 2 timmar lång.

Adjö.

...kan du inte bara förstå att jag saknar dig?

I veckan som gick började jag och en fjortonåring prata om hennes skolsituation. Åtminstone delar av den. Fjortonåringen berättade att hon inte tyckte om att prata på lektionerna eftersom de andra oftast redan sagt allt och hon inte såg någon anledning till att upprepa deras ord. Problemet var bara det att hennes lärare så gärna ville att hon skulle prata. Lärarens problem var att denne oftast inte såg när eleven väl räckte upp handen för att säga något eftersom de andra eleverna bara pratade rakt ut. Resultatet blev att eleven slutade räcka upp handen. Följden av det blev att läraren konstaterade att eleven var blyg eftersom hon inte sa något på lektionerna och därför "lät henne vara". Det är bara det att det här inte är en blyg person.

Jag.blir.så.arg.av.sånt.där. Vad är grejen med att folk har svårt att förstå att man kanske helt enkelt inte VILL prata? Vad är grejen med att normen har blivit att säga VADSOMHELSTOCHGÄRNANÅGOTSOMNÅNANNANHARSAGT och att annars ses som blyg?

Det handlar inte om blyghet. Det handlar om en människa som inte upprepar det andra redan har sagt när det inte är nödvändigt. En människa som gör det möjligt att gå framåt i undervisningen. Lärarens bästa vän typ.

FATTA.

PS. Blyghet är förresten ingen dum egenskap, den skadar sällan människor. Däremot har människor tyvärr lätt för att känna sig lite obekväma med blyga personer tror jag och försöker därför göra det till något som man bör träna bort. Helst redan på förskolan. Fjantigt ändå. Det enda som bör tränas bort är "icke-självvald" blyghet, att förväntas vara blyg. Där väger omgivningens inställning ganska tungt i arbetet. DS.

Fortfarande.Så.Vansinnigt.Fin.Och.Sorglig.Och.Upprörande.



Har ju tipsat om denna förut men aja. En sådan låt som är så jobbig men sann och jobbig för att den är sann.

...kan springa flera dar, tills jag kommer fram.

Har så kallad bloggtorka. Fast egentligen inte. Har snarare mycket att göra, lite tid att reflektera och därför lite att blogga om.

I övrigt kan jag ju, nu när jag ändå håller på med rabblandet över mitt ägande, säga att jag har fina vänner här och fina vänner högre upp i landet och fina vänner längre ner i landet och dessutom en antagligen SJUKT KUL NÅGONTING STÖRRE framför mig med folk från åtminstone två av tre tidigare nämda grupper. Och det är väldigt glädjande måste jag säga.

Tänkte bara berätta att just nu har jag en dejt. Med hemtentan. Vi klickar inte över huvud taget och det är fruktansvärt torrt. Ej att rekomendera.

...snäppet över att be om förlåt per sms.

Googlade på "skriva hemtenta" för att låtsas som att jag gjorde något relevant. Hittade en sida med tips på hur man kan skriva tenta. Så kallat roliga tips skulle det nog vara och vissa var ju det också. Nedanstående tänker jag kan vara ganska användbara. Föreställ er en tenta som är bra skriven, liksom godkänd med god marginal, förutom att något av följande tips har använts:

4. Byt ut kända historienamn med kompisars och korridorpolares. Hävda att din rumskompis ledde den spanska armadan.

11. Rita små nidbilder av din lärare i marginalen på tentan.

12. Ange nummer av Fantomen och Spindelmannen i dina källanteckningar.

13. Sätt smeknamn på historiskt betydande personer. Kalla Gustav Vasa för "Gugge", Gustav IV Adolf för "Adde" och Winston Churchill för "Snuppe".

17. Skriv hela din tenta som en enda lång mening som aldrig tycks ta slut, och som är fullproppad av semikolon och koman, tillägg hit och tillägg dit, men kom ihåg att aldrig, aldrig avsluta meningen.

Jag tar högskoleansökningarna på största allvar denna gång.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
NOT!!

Bra saker:
- Någonting Större och allt vad det innebär
- Roliga händelser och trevliga människor här i Stockholm
- Solen utanför mitt fönster

Mindre bra saker:
- Hemtenta
- Att jag inte hinner chilla i solen idag
- Universitetsansökningar
- Höstplanerna som lyser med sin frånvaro

Jag skulle väl inte påstå att jag är särskilt insatt i tv-världen men tv3 ibland alltså... Vad är felet när man först väljer att köra "Mammor och minimodeller" och sedan "Min pappa är bättre än din pappa"? Vad koncepten i sig innebär för barnen tåls ju också att diskutera men vi kan ju börja med att ställa oss följande frågor:
1) Vadan den onödiga idén att det just skulle vara mammor som skulle lära sig att lära sina barn att bli modeller och pappor som ska tävla mot varandra i roliga lekar som rädda katter och kasta rockringar?
2) Vad är grejen med att skilja på mammor och pappor egentligen?
3) Vad hände med ordet FÖRÄLDER?
4) (följdfråga på fråga 3) Har tv3 fått hennoja och är det därför de inte vågar använda könsneutrala ord fullt ut?

På återseende

...jag sa "vi bläddrar längst bak och kollar svaren i facit".

Direkt från kurslitteraturen (om diskriminering och likabehandling):

"Hur definieras ålder?
Med ålder menas uppnådd levnadslängd."

Nää???!!!