Jag hoppas att ditt vin blir till vatten...
...blixtar prickar dig.
En rolig grej med att läsa psykologi är att man ibland blir visad youtubeklipp från diverse experiment genom tiderna. Nu ska jag delge er två favoriter. Kommer inte ihåg om jag har visat ena förut men det gör inget, den är kul ändå!
Favorit nummer 1
Detta klipp är ju för vansinnigt charmigt måste jag säga.
Favorit nummer 2
Detta klipp är ju för vansinnigt kul måste jag säga. Försöksdeltagarens miner är faktiskt oslagbara. Att han dessutom ger med sig gör det hela brutalt underhållande.
En rolig grej med att läsa psykologi är att man ibland blir visad youtubeklipp från diverse experiment genom tiderna. Nu ska jag delge er två favoriter. Kommer inte ihåg om jag har visat ena förut men det gör inget, den är kul ändå!
Favorit nummer 1
Detta klipp är ju för vansinnigt charmigt måste jag säga.
Favorit nummer 2
Detta klipp är ju för vansinnigt kul måste jag säga. Försöksdeltagarens miner är faktiskt oslagbara. Att han dessutom ger med sig gör det hela brutalt underhållande.
Mitt andranamn - och vad jag tycker om det
Mitt andranamn är Carolina och det är ett andranamn som jag nog alltid har varit relativt tillfreds med. Har något minne av att jag som nioåring eller någe tyckte att det skulle vara helfestligt att ha Carolina som tilltalsnamn till och med. Det var lite ovanligare än Julia nämligen.
Har förresten hört några ord om att det var snack om att jag faktiskt skulle få Carolina som tilltalsnamn. Att pappa tyckte mer om det eller något men så blidde det inte i alla fall. Fick Julia istället, av praktiska orsaker. Mina systrar börjar på J så om jag skulle följa mönstret skulle de slippa märka om kläder och sånt som skulle ärvas. Och Julia var det enda kvarvarande namnet på bokstaven som mor och far kunde tänka sig att ge mig och på den vägen blev det (det inofficiella skälet, det officiella har jag ingen aning om).
Men ja, Carolina, det är iallafall ett helt okej andranamn det som sagt. Kul att säga ihop med mina andra namn också; Julia Carolina Carlsson. Låter lite som galopp eller något. Prova för sjutton gubbar!
Har förresten hört några ord om att det var snack om att jag faktiskt skulle få Carolina som tilltalsnamn. Att pappa tyckte mer om det eller något men så blidde det inte i alla fall. Fick Julia istället, av praktiska orsaker. Mina systrar börjar på J så om jag skulle följa mönstret skulle de slippa märka om kläder och sånt som skulle ärvas. Och Julia var det enda kvarvarande namnet på bokstaven som mor och far kunde tänka sig att ge mig och på den vägen blev det (det inofficiella skälet, det officiella har jag ingen aning om).
Men ja, Carolina, det är iallafall ett helt okej andranamn det som sagt. Kul att säga ihop med mina andra namn också; Julia Carolina Carlsson. Låter lite som galopp eller något. Prova för sjutton gubbar!
Nu när ni vet hur cool han är...
...förstår ni att han aldrig finns där man tror han är.
Imorse klockan 07.30 hände något mycket märkligt. Det var nämligen någon tokfrans till människa som fick för sig att hans mamma bodde i vår lägenhet. Och nog för att jag har omkring 16 barn i Vänkan sedan gammalt men jag upplevde jag inte någon form av konnektion till den här mannen/killen. Kan inte direkt påminna mig om när jag skulle fött fram eller gött eller uppfostrat honom så att säga. Amanda upplever detsamma, vittnar hon. Alltså om sig själv och mannen.
Nåväl, 07.30 stod klockan på vid den aktuella händelsen som sagt och denna stackars människa hade inte begripit att man alltid ska försöka bete sig som folk, allra helst så tidigt i ottan. Nej, han tog i för fulla muggar och bankade på dörren och ropade i brevinkastet att hans mamma skulle öppna för det var ju bara han och bankade igen och avslutade med att sparka rejält innan han lämnade platsen.
Vid det laget hade jag maxpuls. Troligen Amanda också.
Nu har dagen gått och han har inte kommit tillbaka, gudskelov!
Imorse klockan 07.30 hände något mycket märkligt. Det var nämligen någon tokfrans till människa som fick för sig att hans mamma bodde i vår lägenhet. Och nog för att jag har omkring 16 barn i Vänkan sedan gammalt men jag upplevde jag inte någon form av konnektion till den här mannen/killen. Kan inte direkt påminna mig om när jag skulle fött fram eller gött eller uppfostrat honom så att säga. Amanda upplever detsamma, vittnar hon. Alltså om sig själv och mannen.
Nåväl, 07.30 stod klockan på vid den aktuella händelsen som sagt och denna stackars människa hade inte begripit att man alltid ska försöka bete sig som folk, allra helst så tidigt i ottan. Nej, han tog i för fulla muggar och bankade på dörren och ropade i brevinkastet att hans mamma skulle öppna för det var ju bara han och bankade igen och avslutade med att sparka rejält innan han lämnade platsen.
Vid det laget hade jag maxpuls. Troligen Amanda också.
Nu har dagen gått och han har inte kommit tillbaka, gudskelov!
Vad jag skulle göra om jag fick 100 000 kr.
Okej, den här är faktiskt tråkig. Om jag fick 100 000 kronor skulle jag spara. Järnet. Till framtiden. Till boende. Till studier. Eller till framtida resa om det nu skulle bli aktuellt. Just NU skulle jag inte spendera dem i alla fall. Spara, som sagt.
Det blänkte i glasen...
...parfym och neon.
Amanda blev helt sonika ledig idag så hon sover än. Själv sitter jag med en otroligt stor kaffekopp och skriver på en inledning till terminens tredje rapport à la PA100 (gillar att jag fortfarande refererar till en kurs i gymnasiet, kommer nog aldrig någonsin att sluta med det). Och kaffekoppen behövs verkligen för vi var uppe till halv ett inatt och tolkade Veronica Maggios Snälla Bli Min. Jag beatboxade och Amanda rapade(musikaliskt rapande alltså)/sjöng/pratade. Högkvalitativt!
Annars har min jullängtan slagit till. Senare än vanligt tror jag bestämt. Men nu vill jag bara lukta på glögg och mandariner och äta lussebullar och köpa julklappar och mysa mest hela tiden. Och lyssna jättejättejättemycket på Peter Jöbacks julskiva, längtar så mycket efter att höra den att jag blir alldeles sentimental för att jag vet hur mysigt det kommer kännas i magen men jag vill inte börja redan nu för då förstörs alltihop och det här blev den längsta onödigt långa mening jag har skrivit tror jag. Jag längtar järnet redan till vårat julbord som vi ska i december i Vänkan också.
I övrigt är livet ganska fint. Efter två relativt onormala veckor med flygresor, Vänkanbesök, förvirring, begravning med mera med mera med mera känns det bra att vara tillbaka i Stockholm och det som uppenbarligen känns som en vardag fast jag inte själv visste om det och trots att den inte på långa vägar liknar den vardag som jag haft under mina tidigare år.
Och för att det ska återgå fullt till det normala har vi såklart besök inbokade: Irma nästa vecka, Simon Wendt första advent (kul rim, tänkte nästan inte på det!), mor och syster andra advent och Hanna, Emma och Amandas mamma fjärde advent. Bra saker alltihop! Vi är nog Sveriges mest varierande kollektiv som sagt.
Amanda blev helt sonika ledig idag så hon sover än. Själv sitter jag med en otroligt stor kaffekopp och skriver på en inledning till terminens tredje rapport à la PA100 (gillar att jag fortfarande refererar till en kurs i gymnasiet, kommer nog aldrig någonsin att sluta med det). Och kaffekoppen behövs verkligen för vi var uppe till halv ett inatt och tolkade Veronica Maggios Snälla Bli Min. Jag beatboxade och Amanda rapade(musikaliskt rapande alltså)/sjöng/pratade. Högkvalitativt!
Annars har min jullängtan slagit till. Senare än vanligt tror jag bestämt. Men nu vill jag bara lukta på glögg och mandariner och äta lussebullar och köpa julklappar och mysa mest hela tiden. Och lyssna jättejättejättemycket på Peter Jöbacks julskiva, längtar så mycket efter att höra den att jag blir alldeles sentimental för att jag vet hur mysigt det kommer kännas i magen men jag vill inte börja redan nu för då förstörs alltihop och det här blev den längsta onödigt långa mening jag har skrivit tror jag. Jag längtar järnet redan till vårat julbord som vi ska i december i Vänkan också.
I övrigt är livet ganska fint. Efter två relativt onormala veckor med flygresor, Vänkanbesök, förvirring, begravning med mera med mera med mera känns det bra att vara tillbaka i Stockholm och det som uppenbarligen känns som en vardag fast jag inte själv visste om det och trots att den inte på långa vägar liknar den vardag som jag haft under mina tidigare år.
Och för att det ska återgå fullt till det normala har vi såklart besök inbokade: Irma nästa vecka, Simon Wendt första advent (kul rim, tänkte nästan inte på det!), mor och syster andra advent och Hanna, Emma och Amandas mamma fjärde advent. Bra saker alltihop! Vi är nog Sveriges mest varierande kollektiv som sagt.
you don't know what you've got
...'till you're missing it alot.
Alldeles nyss hände två jättekonstiga saker:
- Vi såg Irma på riksnyheterna. Hon åt macka inför Juholt.
- Amanda bytte kanal när Aktuellt var avklarat. Sedan gick allt mycket snabbt. Plötsligt var det brottning som visades på televisionen och hon utbrast förtjust "Ååååååh, naaaaaakna överkroppar". Jag vände mig dramatiskt om med uppspärrade ögon och förstod inte alls vad som hände. Hon brukar bete sig på det viset. Det dröjde kanske två sekunder innan jag insåg att hon skämtade i sin entusiasm. Det var kul.
Alldeles nyss hände två jättekonstiga saker:
- Vi såg Irma på riksnyheterna. Hon åt macka inför Juholt.
- Amanda bytte kanal när Aktuellt var avklarat. Sedan gick allt mycket snabbt. Plötsligt var det brottning som visades på televisionen och hon utbrast förtjust "Ååååååh, naaaaaakna överkroppar". Jag vände mig dramatiskt om med uppspärrade ögon och förstod inte alls vad som hände. Hon brukar bete sig på det viset. Det dröjde kanske två sekunder innan jag insåg att hon skämtade i sin entusiasm. Det var kul.
Blir bara knas när dom nämner ditt namn
Jag är en saknarmänniska, vilket jag har påpekat både en och två gånger. Kan sakna de allra flesta människor och händelser och perioder om det ska vara så. Mina vänner kan jag sakna jättemycket. Och min familj. Jag kan sakna konfirmationen eller högstadiet eller den tiden när jag gick på Umeå Dansskola något alldeles kopiöst. För att inte tala om diverse somrar. Jag kan sakna att jobba med Julshowen, engelskalektionerna (!) på mellanstadiet, ja, faktum är att jag till och med kan sakna Julkul, som vi gjorde i sexan. Jag kan sakna när jag var yngre och mormor var piggare och farmor och farfar bodde i sitt gamla hus. Jag kan sakna jobbet i somras. Utöver detta kan jag sakna när jag, Hanna och Amanda spelade in våran lilla skiva och när vi hade mindre "spelningar" lite här och var i Vännäs kommun. Och sceniska. Och en massamassamassa annat.
Som ni kanske märker finns det inget övergripande tema på min saknad. Det handlar inte om genomlyckliga minnen. Den inkluderar inte bara mina närmaste vänner eller familjen. Den förutsätter inte att händelsen är oåterkallelig. Ändå är känslan densamma oavsett om jag saknar Amanda för att hon är i skolan eller engelskalektionerna i årskurs fyra.
För länge sedan hade jag svårt att finna mig i saknaden. Nu är jag van. Vet att den kommer då och då och att det enda som jag kan göra är att minnas, tänka, sörja eller glädjas. Men bara ett tag. För jag vet också att jag om ett halvår kommer att lyssna på en låt, se en bild eller gå en promenad som påminner om det som är nuet just nu och sakna. Och jag vet att det betyder att livet nu inte heller är sämre än för ett år sedan. Egentligen.
Som ni kanske märker finns det inget övergripande tema på min saknad. Det handlar inte om genomlyckliga minnen. Den inkluderar inte bara mina närmaste vänner eller familjen. Den förutsätter inte att händelsen är oåterkallelig. Ändå är känslan densamma oavsett om jag saknar Amanda för att hon är i skolan eller engelskalektionerna i årskurs fyra.
För länge sedan hade jag svårt att finna mig i saknaden. Nu är jag van. Vet att den kommer då och då och att det enda som jag kan göra är att minnas, tänka, sörja eller glädjas. Men bara ett tag. För jag vet också att jag om ett halvår kommer att lyssna på en låt, se en bild eller gå en promenad som påminner om det som är nuet just nu och sakna. Och jag vet att det betyder att livet nu inte heller är sämre än för ett år sedan. Egentligen.
But you gonna find someone new...
...I really hope you do.
Kvällen till ära har jag åkt flygplan för fjärde gången på en och en halv vecka. Alla dessa flygturer har gjort att jag på riktigt har arbetat fram en rutin för kanelbulle- och kaffelserveringen som Malmöaviation sysslar med. Rutinen ser ut såhär:
1. Någon säger i högtalarna att det bjuds på kanelbulle och kaffe.
2. Random flygvärdinna delar ut pappersmugg innehållande mjölkförpackning (liten givetvis), servett samt konstig träpinne. Vill det sig riktigt bjussas det på vatten också. I plastburk.
3. Servetten plockas tillsammans med träpinnen fram ur sin plastbehållare och läggs ut på brickan. Detta för att bullen inte ska kladda och äcklas mot det lilla bordsstödet. Om man känner för det kan man sedan i smyg använda träpinnen som trumpinne för att fördriva tiden. Men man måste vara uppmärksam på vilka människor man har omkring sig, samt inkänna hur man själv har framstått som människa inför dessa.
3. Random flygvärdinna bjussar på kanelbulle.
4. Väntan. Vid det här laget lär man ha fått känsla för om man redan verkar konstig inför de omkringvarande och därför inte har så mycket att förlora. Då används träpinnen som trumpinne igen. Annars håller man sig på den fronten och kikar ut genom fönstret eller läser tidningen eller något istället.
5. Fortfarande väntan. Man småtuggar på bullen. Kanske klämmer man på mjölkförpackning och upplever den där kittlande känslan av att NÄSTAN - men inte helt - förstöra den. Kanske funderar man på hur mycket mjölk det skulle bli OM man förstörde den.
6. Flygvärdinna nummer 1 frågar om man vill ha te.
7. Man blir irriterad inombords för att inte kaffet kommer före.
8. Man ignorerar flygvärdinna nummer 1.
9. Flygvärdinna nummer 2 erbjuder kaffe.
10. Man tackar ja.
11. Fikastund!
Men ikväll blev det knas! Enligt högtalarrösten bjöds det på "havre...kaka" istället för kanelbulle, kaffet levererades före teet och kakan kom I muggen istället för efter. Dessutom var det inte en havrekaka utan en havretärning. Stor skillnad för denna "tärning" såg ut som en Delicatoboll. Detta ledde till obehag och kognitiv dissonans. Min hjärna fick panik, kunde inte ta in fakta. Jag började tugga fradga och löpa amok längs gången och ingen vet riktigt vad som hände. Själv har jag faktiskt minnesluckor från förloppet. Piloten började sluddra om att kasta ut mig från planet som man kastade ut Jona från båten i Bibeln och om nödladdning och att besättningen kommer att bära röda västar när vi landar i vattnet och blås i munstycket och lampor längs mittgången och allt det där som redan sagts en gång.
Nåväl, lugnet lade sig tillsist och jag började titta på min havretärning, läste innehållsförteckningen, tyckte att det var snålt med choklad för att vara en chokladboll, tog en tugga, konstaterade att det inte smakade gift, drack kaffe, tog en tugga till, konstaterade att den verkligen var ljus för att vara en chokladboll också, analyserade varför man valt att ha så lite kakao och kom fram till att det såklart var av ekonomiska skäl. SEDAN, efter kanske halva intaget, insåg jag att jag verkligen inte alls satt och åt en Delicatoboll, att jag hela tiden vetat att basen i denna "tärning" var havre, att det därför inte på långa vägar var konstigt att de hade så snålt med choklad.
Då kände jag mig dum och lurad av mig själv.
Kvällen till ära har jag åkt flygplan för fjärde gången på en och en halv vecka. Alla dessa flygturer har gjort att jag på riktigt har arbetat fram en rutin för kanelbulle- och kaffelserveringen som Malmöaviation sysslar med. Rutinen ser ut såhär:
1. Någon säger i högtalarna att det bjuds på kanelbulle och kaffe.
2. Random flygvärdinna delar ut pappersmugg innehållande mjölkförpackning (liten givetvis), servett samt konstig träpinne. Vill det sig riktigt bjussas det på vatten också. I plastburk.
3. Servetten plockas tillsammans med träpinnen fram ur sin plastbehållare och läggs ut på brickan. Detta för att bullen inte ska kladda och äcklas mot det lilla bordsstödet. Om man känner för det kan man sedan i smyg använda träpinnen som trumpinne för att fördriva tiden. Men man måste vara uppmärksam på vilka människor man har omkring sig, samt inkänna hur man själv har framstått som människa inför dessa.
3. Random flygvärdinna bjussar på kanelbulle.
4. Väntan. Vid det här laget lär man ha fått känsla för om man redan verkar konstig inför de omkringvarande och därför inte har så mycket att förlora. Då används träpinnen som trumpinne igen. Annars håller man sig på den fronten och kikar ut genom fönstret eller läser tidningen eller något istället.
5. Fortfarande väntan. Man småtuggar på bullen. Kanske klämmer man på mjölkförpackning och upplever den där kittlande känslan av att NÄSTAN - men inte helt - förstöra den. Kanske funderar man på hur mycket mjölk det skulle bli OM man förstörde den.
6. Flygvärdinna nummer 1 frågar om man vill ha te.
7. Man blir irriterad inombords för att inte kaffet kommer före.
8. Man ignorerar flygvärdinna nummer 1.
9. Flygvärdinna nummer 2 erbjuder kaffe.
10. Man tackar ja.
11. Fikastund!
Men ikväll blev det knas! Enligt högtalarrösten bjöds det på "havre...kaka" istället för kanelbulle, kaffet levererades före teet och kakan kom I muggen istället för efter. Dessutom var det inte en havrekaka utan en havretärning. Stor skillnad för denna "tärning" såg ut som en Delicatoboll. Detta ledde till obehag och kognitiv dissonans. Min hjärna fick panik, kunde inte ta in fakta. Jag började tugga fradga och löpa amok längs gången och ingen vet riktigt vad som hände. Själv har jag faktiskt minnesluckor från förloppet. Piloten började sluddra om att kasta ut mig från planet som man kastade ut Jona från båten i Bibeln och om nödladdning och att besättningen kommer att bära röda västar när vi landar i vattnet och blås i munstycket och lampor längs mittgången och allt det där som redan sagts en gång.
Nåväl, lugnet lade sig tillsist och jag började titta på min havretärning, läste innehållsförteckningen, tyckte att det var snålt med choklad för att vara en chokladboll, tog en tugga, konstaterade att det inte smakade gift, drack kaffe, tog en tugga till, konstaterade att den verkligen var ljus för att vara en chokladboll också, analyserade varför man valt att ha så lite kakao och kom fram till att det såklart var av ekonomiska skäl. SEDAN, efter kanske halva intaget, insåg jag att jag verkligen inte alls satt och åt en Delicatoboll, att jag hela tiden vetat att basen i denna "tärning" var havre, att det därför inte på långa vägar var konstigt att de hade så snålt med choklad.
Då kände jag mig dum och lurad av mig själv.
And if my god is with me...
...whom then shall I fear?
Tanken är att jag ska lämna lägenheten om 25 minuter. Än har jag inte duschat. Vet inte riktigt hur jag planerade detta.
Tanken är att jag ska lämna lägenheten om 25 minuter. Än har jag inte duschat. Vet inte riktigt hur jag planerade detta.
Aldrig be om lov, alltid le...
...aldrig darra när andra ser.
Jag har för mig att min balettlärare sa något om att slalompjäxan och tåskon uppfanns ungefär samtidigt men att slalompjäxan sedan utvecklades bra mycket mer än tåskon, som idag i princip är likadan som då. Detta kan vara ett extremt faktafel men vi leker med tanken att det inte är det för i sådana fall gäller detsamma tandvården. I alla fall tandvården i Sverige. Hur extremt efter är inte den egentligen?
Jag hängde hos tandis häromdagen. Såklart var det inte veckans trevligaste så att säga men jag är halvhärdad vad det gäller tandläkarbesök så det gick ändå bra. Ända fram tills röntgen. Det är på den här fronten som tandhygiensindustrin är så sjukt efter resten av vården. Liksom, varför har inte någon kommit på ett smidigare sätt att röntga än att stoppa in en vass plastplatta i munnen? En platta som liksom skär in i den där delen under tungan där man är så otroligt känslig och som det antagligen inte är tänkt att man ska skadas på liksom. Som om inte det vore nog ska man dessutom plågas genom att själv vara tvungen att bita ihop så att det gör ännu ondare för att den där sablans plattan inte ska flyttas så att bilden blir suddig och fel och typ visar en röntgenbild av halva gommen istället eller något. Man ska liksom skada sig själv inför en tandläkare som helt lugnt och sansat sluffsar ut ur rummet och trycker på någon knapp så att man strålas genom kinden och får ett fruktansvärt ocharmigt kort av sina tänder.
Hur skulle det vara om någon uppfann en plastplatta med lite mjukare kanter så att man inte får obehagliga sår i munnen så fort man ska vara tandmodell?
Jag har för mig att min balettlärare sa något om att slalompjäxan och tåskon uppfanns ungefär samtidigt men att slalompjäxan sedan utvecklades bra mycket mer än tåskon, som idag i princip är likadan som då. Detta kan vara ett extremt faktafel men vi leker med tanken att det inte är det för i sådana fall gäller detsamma tandvården. I alla fall tandvården i Sverige. Hur extremt efter är inte den egentligen?
Jag hängde hos tandis häromdagen. Såklart var det inte veckans trevligaste så att säga men jag är halvhärdad vad det gäller tandläkarbesök så det gick ändå bra. Ända fram tills röntgen. Det är på den här fronten som tandhygiensindustrin är så sjukt efter resten av vården. Liksom, varför har inte någon kommit på ett smidigare sätt att röntga än att stoppa in en vass plastplatta i munnen? En platta som liksom skär in i den där delen under tungan där man är så otroligt känslig och som det antagligen inte är tänkt att man ska skadas på liksom. Som om inte det vore nog ska man dessutom plågas genom att själv vara tvungen att bita ihop så att det gör ännu ondare för att den där sablans plattan inte ska flyttas så att bilden blir suddig och fel och typ visar en röntgenbild av halva gommen istället eller något. Man ska liksom skada sig själv inför en tandläkare som helt lugnt och sansat sluffsar ut ur rummet och trycker på någon knapp så att man strålas genom kinden och får ett fruktansvärt ocharmigt kort av sina tänder.
Hur skulle det vara om någon uppfann en plastplatta med lite mjukare kanter så att man inte får obehagliga sår i munnen så fort man ska vara tandmodell?
Stop this train
Lämnade Umeå 9.35 imorse, landade på Bromma flygplats, utforskade efter en gansterbussresa Blå Linjen (främmande miljö), hängde på uni längelängelänge, hängde på Söder, lämnade resväskan i hallen, kramade Amanda och var allmänt glad över att vara i Högis igen, lyssnade på rapport om hennes helg, avlade rapport om min egen, åt middag, hamnade i soffan med Facebook och Spotify, går och lägger mig, hänger i lägenheten ett tag imorgon, drar till uni, vidare till sången, hem, packar, sover, åker till uni igen och sedan tillbaka till Vänkan.
Där har ni dagen, morgondagen och torsdagen i en mening.
Där har ni dagen, morgondagen och torsdagen i en mening.
Typ av killar jag faller för
Tänker som så att varför inte ta upp den här listan igen, bara tre månader efter att jag började liksom? Det innebär att jag idag ska skriva om vilken typ av killar jag faller för.
Min mor har alltid varnat mig och mina syskon för musiker. För att de inte kan hålla tider och är dåliga på att planera. Eller det sistnämnda blir jag plötsligt osäker på om hon verkligen har sagt men något åt det hållet har jag för mig att hon har hävdat. Trots att jag alltså har vuxit upp med denna varning från en kvinna som i det här fallet vet vad hon talar om så måste jag inleda med att erkänna att ja, jag faller för musiker. (Kuriosa: min storasyster är gift med en så det verkar inte som att mor min lyckades särskilt väl.)
Ödmjukhet har hon inte varnat mig för däremot men det är jag också svag för. Och killar med en förmåga att tänka lite utanför boxen så att säga. Och uppmärksamhet. Inte att de tar uppmärksamhet utan snarare GER uppmärksamhet. Att man liksom upplever att de lyssnar på riktigt och så vidare. Tar en på allvar. Och att man märker att detta är en del av deras personlighet, att de ger de allra flesta människor i omgivningen denna typ av uppmärksamhet. Att den är äkta liksom.
Äkthet är för övrigt något som jag faller för generellt. Motsattsen, fejkhet, är ju oattraktiv i största allmänhet. Fejkad trevlighet, fejkat självförtroende, fejkad omtanke, fejkade åsikter, hugaligen!
Faller även för djup förresten.
Och just det, CHARM också!
Och sist men verkligen inte minst så faller jag för humor, eller borde jag säga komik? Eller kanske kombinationen? Hur som helst, jag faller för killar med liknande humor och som är smygkomiska. De som är roliga helt enkelt. Helst de som inte riktigt vet hur roliga de är.
Men det här är svårt. Och det må låta flummigt men det som jag faller allra mest för är nog att man känner någon form av konnektion i personkemin, typ att det känns naturligt och hyfsat oansträngt när man umgås. Fast nej, det håller inte heller.
Aja, det får räcka.
Min mor har alltid varnat mig och mina syskon för musiker. För att de inte kan hålla tider och är dåliga på att planera. Eller det sistnämnda blir jag plötsligt osäker på om hon verkligen har sagt men något åt det hållet har jag för mig att hon har hävdat. Trots att jag alltså har vuxit upp med denna varning från en kvinna som i det här fallet vet vad hon talar om så måste jag inleda med att erkänna att ja, jag faller för musiker. (Kuriosa: min storasyster är gift med en så det verkar inte som att mor min lyckades särskilt väl.)
Ödmjukhet har hon inte varnat mig för däremot men det är jag också svag för. Och killar med en förmåga att tänka lite utanför boxen så att säga. Och uppmärksamhet. Inte att de tar uppmärksamhet utan snarare GER uppmärksamhet. Att man liksom upplever att de lyssnar på riktigt och så vidare. Tar en på allvar. Och att man märker att detta är en del av deras personlighet, att de ger de allra flesta människor i omgivningen denna typ av uppmärksamhet. Att den är äkta liksom.
Äkthet är för övrigt något som jag faller för generellt. Motsattsen, fejkhet, är ju oattraktiv i största allmänhet. Fejkad trevlighet, fejkat självförtroende, fejkad omtanke, fejkade åsikter, hugaligen!
Faller även för djup förresten.
Och just det, CHARM också!
Och sist men verkligen inte minst så faller jag för humor, eller borde jag säga komik? Eller kanske kombinationen? Hur som helst, jag faller för killar med liknande humor och som är smygkomiska. De som är roliga helt enkelt. Helst de som inte riktigt vet hur roliga de är.
Men det här är svårt. Och det må låta flummigt men det som jag faller allra mest för är nog att man känner någon form av konnektion i personkemin, typ att det känns naturligt och hyfsat oansträngt när man umgås. Fast nej, det håller inte heller.
Aja, det får räcka.
Jag och telia
Det började i början av året. Telia började skicka suspekta meddelanden till mig utan att jag hade någon aning om varför. Så småningon anade jag att de hade fått för sig att jag på något vänster var anställd hos dem. Och det är jag ju inte vad jag vet.
Snart lugnade det ned sig. Jag fick inte meddelanden lika ofta och så men nu har det eskalerat igen. Allvarligt, jag begriper inte vad de sysslar med egentligen. De två senaste månaderna har jag fått följande information:
Imorse:
Hej
Telia vill gärna ha din hjälp med att bli bättre och enklare att samarbeta med. Gå in på Tholbox och svara på några frågor det tar max 5 min.
Tack på förhand för din medverkan!
Vänliga hälsningar
Min kommentar: Jag vet inte vad Tholbox är. Och det är typ fyra A4 med frågor.
31/10 (två likadana sms)
HASPar ersätts av certifikat.
Det innebär att ni behöver installera ett så kallat certifikat i era webbläsare för att kunna orderlägga. Er Tholbox-ansvarige kommer att få ett mail med uppgifter om vart certifiktatet ska hämtas för installation på respektive dator. Läs mer i Tholbox. Hälsningar Telia
Min kommentar: Samma sak gäller här; jag vet varken vad Tholbox eller HASPar är för någe. Dessutom heter det VAR certifiktatet ska hämtas, inte vart.
24/10 (4 (!!!) sms med samma information)
Klicka på länken! (Leder till bilden nedan)
18/10
Hej
Telia vill gärna ha din hjälp med att bli bättre och enklare att samarbeta med. Gå in på Tholbox och svara på några frågor det tar max 5 min. Tack på förhand för din medverkan! Vänliga hälsningar Telia
31/8 (4 stycken sms med samma information igen)
Klicka på länken!
Tyvärr har bilden försvunnit nu men ja, lär ju ha varit "jobbrelaterat.
27/8 (4 stycken sms igen såklart)
Klicka på länken för att läsa meddelandet!
Tss, ett sådant ståhej ändå!
Snart lugnade det ned sig. Jag fick inte meddelanden lika ofta och så men nu har det eskalerat igen. Allvarligt, jag begriper inte vad de sysslar med egentligen. De två senaste månaderna har jag fått följande information:
Imorse:
Hej
Telia vill gärna ha din hjälp med att bli bättre och enklare att samarbeta med. Gå in på Tholbox och svara på några frågor det tar max 5 min.
Tack på förhand för din medverkan!
Vänliga hälsningar
Min kommentar: Jag vet inte vad Tholbox är. Och det är typ fyra A4 med frågor.
31/10 (två likadana sms)
HASPar ersätts av certifikat.
Det innebär att ni behöver installera ett så kallat certifikat i era webbläsare för att kunna orderlägga. Er Tholbox-ansvarige kommer att få ett mail med uppgifter om vart certifiktatet ska hämtas för installation på respektive dator. Läs mer i Tholbox. Hälsningar Telia
Min kommentar: Samma sak gäller här; jag vet varken vad Tholbox eller HASPar är för någe. Dessutom heter det VAR certifiktatet ska hämtas, inte vart.
24/10 (4 (!!!) sms med samma information)
Klicka på länken! (Leder till bilden nedan)
18/10
Hej
Telia vill gärna ha din hjälp med att bli bättre och enklare att samarbeta med. Gå in på Tholbox och svara på några frågor det tar max 5 min. Tack på förhand för din medverkan! Vänliga hälsningar Telia
31/8 (4 stycken sms med samma information igen)
Klicka på länken!
Tyvärr har bilden försvunnit nu men ja, lär ju ha varit "jobbrelaterat.
27/8 (4 stycken sms igen såklart)
Klicka på länken för att läsa meddelandet!
Tss, ett sådant ståhej ändå!
I min lilla, lilla värld av blommor
Nu har grannarna här ovanför dammsugit minst tre gånger på en vecka. Kan inte undgå att tycka att det känns lite overkill ändå.
You don't have to put up a fight...
...you don't have to always be right.
Vi läser bland annat om drömmar i den här kursen. Lite då och då under förläsningen om medvetandet snackade Favvobea (tyvärr inte favvo egentligen) om drömmar som problemlösare och refererade till Paul McCartney som vaknade upp med melodin till Yesterday i huvudet. Sedan juli har det hänt två gånger att jag har skrivit en rap i sömnen och därför känner jag att nu baske mig blir det en karriär på området snart!
Och apropå drömmar så är jag osäker på om jag har drömt eller om det stämmer att Lady Gaga kommer till Sverige snart? Har nämligen för mig att jag har sett en helfräsch reklam om detta men blir samtidigt lite tvek... Det var en dröm va?
Annars sitter jag som mest här i soffan och känner mig dramatisk när jag läser om depression och lyssnar på klassisk musik samtidigt.
Hejs!
Vi läser bland annat om drömmar i den här kursen. Lite då och då under förläsningen om medvetandet snackade Favvobea (tyvärr inte favvo egentligen) om drömmar som problemlösare och refererade till Paul McCartney som vaknade upp med melodin till Yesterday i huvudet. Sedan juli har det hänt två gånger att jag har skrivit en rap i sömnen och därför känner jag att nu baske mig blir det en karriär på området snart!
Och apropå drömmar så är jag osäker på om jag har drömt eller om det stämmer att Lady Gaga kommer till Sverige snart? Har nämligen för mig att jag har sett en helfräsch reklam om detta men blir samtidigt lite tvek... Det var en dröm va?
Annars sitter jag som mest här i soffan och känner mig dramatisk när jag läser om depression och lyssnar på klassisk musik samtidigt.
Hejs!
So what went right, what went wrong...
...was it a story och was it a song?
Apropå vampyrboken som jag skrev om så kommer Robert Pattinson och Ashley Greene att medverka i en frågestund i Globen ikväll. OH MY GOD! Man kanske skulle dra dit? Gratis inträde och allt.
Fast det finns nog inga biljetter. Här i Stockholm släpptes de fredagen 21 oktober klockan 07.00 på filmstaden Sergel. Jag och Amanda gick förbi där den 20 oktober klockan 20.00, redan då satt det väldigt många 13-15 åriga tjejer längst väggarna. Utomhus. I regnet. Och blåsten. Och kylan.
Stackarna, de som fick väl biljetter har ju säkert legat i helt galen förkylning i en vecka. Kan nog bli extremt jobbig stämning där i Globen. Host, snyt, harklingar, tårar, fniss och dessutom Robert Pattinson som är läskigast i hela världen i när han spelar den där Edward.
Apropå vampyrboken som jag skrev om så kommer Robert Pattinson och Ashley Greene att medverka i en frågestund i Globen ikväll. OH MY GOD! Man kanske skulle dra dit? Gratis inträde och allt.
Fast det finns nog inga biljetter. Här i Stockholm släpptes de fredagen 21 oktober klockan 07.00 på filmstaden Sergel. Jag och Amanda gick förbi där den 20 oktober klockan 20.00, redan då satt det väldigt många 13-15 åriga tjejer längst väggarna. Utomhus. I regnet. Och blåsten. Och kylan.
Stackarna, de som fick väl biljetter har ju säkert legat i helt galen förkylning i en vecka. Kan nog bli extremt jobbig stämning där i Globen. Host, snyt, harklingar, tårar, fniss och dessutom Robert Pattinson som är läskigast i hela världen i när han spelar den där Edward.
Varje blick känns som en inbjudan, ett outforskat hav
...och jag glömmer oss och allt som aldrig riktigt blivit av.
Tydligen var jag snäll och foglig när det gällde sömn som barn. Somnade så fort jag hade kräkts lite och så. Nu kräks jag inte längre och jag vet inte om det beror på det men sömn är verkligen min svaghet nu för tiden. Det är ju tråkigt.
Så.
Vansinnigt.
Tråkigt.
Samtidigt blir allting annat mycket roligare och intressantare ju längre in på natten man kommer. Musiken blir bättre, att läsa bloggar eller gamla texter av annat slag känns plötsligt oerhört givande eller underhållande. För att inte tala om hur kul det blir att skriva!
Men aja, godnatt.
PS. Tenta på ingående som sagt, därav kvantitet utan kvalitet. DS.
Tydligen var jag snäll och foglig när det gällde sömn som barn. Somnade så fort jag hade kräkts lite och så. Nu kräks jag inte längre och jag vet inte om det beror på det men sömn är verkligen min svaghet nu för tiden. Det är ju tråkigt.
Så.
Vansinnigt.
Tråkigt.
Samtidigt blir allting annat mycket roligare och intressantare ju längre in på natten man kommer. Musiken blir bättre, att läsa bloggar eller gamla texter av annat slag känns plötsligt oerhört givande eller underhållande. För att inte tala om hur kul det blir att skriva!
Men aja, godnatt.
PS. Tenta på ingående som sagt, därav kvantitet utan kvalitet. DS.
Standning in line to see the show tonight
Har fått ett erbjudande från Bokus! Yesss! 10% RABATT PÅ BOKEN VAMPYRENS HISTORIA!! Vilken grej! Kommer få läsa allt om vad en vampyr är (eeeh?) och om de tål vitlök och så vidare om jag köper den.
Fast jag känner ändå lite att näääe.
Fast jag känner ändå lite att näääe.
Du känner dig smart och vaken och glad
...och framför dig är kusten fri.
Har pluggdag i hemmet. Det är nog få gånger skenet bedrar så effektivt som dessa. För det första tror jag alltid att jag ska hinna mer än jag faktiskt gör. För det andra slutar det alltid med att jag facebookar eller nördar med Spotify eller tänker på livet i största allmänhet eller dricker kaffe eller bloggar eller gör allt det där samtidigt.
För att bryta mitt mönster ska jag därför bege mig ut på prommis. Dessutom har jag läst i mitt Beapapper (dvs powerpointutskrift) att vår bästa koordination är just nu, 14:30, så det är bäst att passa på. Jag menar; att gå kan ju vara rätt svårt ändå och det är ju så otroligt genant att snubbla.
Nää, okej, hejdå på ett tag.
Har pluggdag i hemmet. Det är nog få gånger skenet bedrar så effektivt som dessa. För det första tror jag alltid att jag ska hinna mer än jag faktiskt gör. För det andra slutar det alltid med att jag facebookar eller nördar med Spotify eller tänker på livet i största allmänhet eller dricker kaffe eller bloggar eller gör allt det där samtidigt.
För att bryta mitt mönster ska jag därför bege mig ut på prommis. Dessutom har jag läst i mitt Beapapper (dvs powerpointutskrift) att vår bästa koordination är just nu, 14:30, så det är bäst att passa på. Jag menar; att gå kan ju vara rätt svårt ändå och det är ju så otroligt genant att snubbla.
Nää, okej, hejdå på ett tag.
GAAAAAAAAAAAAAAAH
PS. SORRY FÖR ATT STYCKENA BLEV HELST MESSED UP I FÖRRA INLÄGGET. AMANDAS MUPPGOOGLECHROME TRYCKER IHOP ALLTING AV NÅGON SJUKT OMOTIVERAD ANLEDNING. DS
