And we only act like children

...when we argue, fuss and fight.

I tisdags hängde jag i min systers lägenhet tillsammans med mina systrar. Josefin och Johanna heter de och de är ungefär 25.5 respektive 22.75 år gamla. Eftersom vi bor lite utspritt så träffas vi inte så ofta så när vi väl träffas brukar vi kalla det för systermys.

Systermys är ett bra uttryck som lätt kan uppfattas som klyschigt om man inte vet att det används med viss ironi, då blir det istället väldigt roligt. Innebörden av ordet kan till exempel vara massage och TV-serien Skilda världar eller godis och film.

Hur som helst så stod såklart systermys på schemat den där tisdagskvällen. Eller det tyckte i alla fall Josefin medan jag och Johanna mer önskade det eftersom vi båda var tvungna att plugga och därför inte riktigt hade tid. Nu kan man ju tro att Josefin skulle vara mogen nog (25.5 år, remember) att ha förståelse för detta och tycka lite synd om oss som satt och skaffade oss kunskaper klockan 22 för att vi inte hade tid att göra det någon annan gång. Så var det INTE. Istället skedde följande:

Josefin (upprörd på riktgt): JAHA, MEN DET ÄR JU JÄTTEKUL. HÄR SKA VI HA SYSTERMYS OCH SÅ SÄTTER NI ER OCH PLUGGAR!
Jag: Men vi har ju inte så mycket val...
Johanna: Starta tvn eller nåt.
Jag: Ja, vi kan ju kolla på nåt tillsammans om ett tag bara vi hinner plugga lite först. Ta min dator tills vidare om du vill.

En kort tystnad uppstod (för övrigt ett väldigt ovanligt scenario när äldst'n finns med i bilden). Johanna satt på sin säng med datorn i knäet, jag satt i soffan med naturkunskapsboken och Josefin satt bredvid och tittade rakt fram. Sur. På oss. Efter ungefär en minut började Johanna att fnissa.

Josefin: Ja, Johanna hon pluggar ju inte. Hon chattar med någon på facebook.
Johanna: Jo, jag pluggar visst men ni två ser så roliga ut.

Sedan klämde Josefin ur sig något som syftade på att jag och Johanna var tråkiga varpå jag blev less och ännu en gång sa att hon skulle ta min dator. Svaret blev ett mycket kort "Nepp, nu ska jag spela spel på min mobil."

Mycket riktigt, hon plockade fram mobilen, valde det spel som lät absolut mest och drog igång. Och jag överdriver inte när jag skriver att jag inte har hört ett mobilspel som har låtit så mycket i hela mitt liv. Aldrig någonsin. Sedan använde hon någon funktion som gjorde att man liksom kunde ändra tonart eller något på låten, vilket skapade ett ännu mer makabert ljud.

Hon höll ut i två minuter och hävdade att det var hennes favoritspel, att hon ALLTID spelade det. Sedan gick hon och diskade.

Josefin Arvesen, 25.5 år gjorde det igen!


Kommentarer
Postat av: Josefin

Är jag så här knäpp eller överdriver du? Jag tror på det sista! /Josefin 25,5 år

2011-04-08 @ 15:03:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0