Aldrig be om lov, alltid le...

...aldrig darra när andra ser.

Jag har för mig att min balettlärare sa något om att slalompjäxan och tåskon uppfanns ungefär samtidigt men att slalompjäxan sedan utvecklades bra mycket mer än tåskon, som idag i princip är likadan som då. Detta kan vara ett extremt faktafel men vi leker med tanken att det inte är det för i sådana fall gäller detsamma tandvården. I alla fall tandvården i Sverige. Hur extremt efter är inte den egentligen?

Jag hängde hos tandis häromdagen. Såklart var det inte veckans trevligaste så att säga men jag är halvhärdad vad det gäller tandläkarbesök så det gick ändå bra. Ända fram tills röntgen. Det är på den här fronten som tandhygiensindustrin är så sjukt efter resten av vården. Liksom, varför har inte någon kommit på ett smidigare sätt att röntga än att stoppa in en vass plastplatta i munnen? En platta som liksom skär in i den där delen under tungan där man är så otroligt känslig och som det antagligen inte är tänkt att man ska skadas på liksom. Som om inte det vore nog ska man dessutom plågas genom att själv vara tvungen att bita ihop så att det gör ännu ondare för att den där sablans plattan inte ska flyttas så att bilden blir suddig och fel och typ visar en röntgenbild av halva gommen istället eller något. Man ska liksom skada sig själv inför en tandläkare som helt lugnt och sansat sluffsar ut ur rummet och trycker på någon knapp så att man strålas genom kinden och får ett fruktansvärt ocharmigt kort av sina tänder.

Hur skulle det vara om någon uppfann en plastplatta med lite mjukare kanter så att man inte får obehagliga sår i munnen så fort man ska vara tandmodell?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0