Sometimes I just want you...

...I just want you for wanting me.

Ibland tror jag att jag i min enfald att jag på något sätt är Telias lilla nöje. Att de liksom har vissa kunder som de skojar lite med och att de har valt ut mig för att de vet att jag, bland många andra, AVSKYR att göra ALLT som får mig att känna mig ens lite till besvär. Typ som att de testar hur många spratt de kan spela mig innan jag stegar in i någon av deras butiker och säger: HÖR UPP, NU FÅR DET VARA NOG!

Och det vore ju kul om det var så, att man inte var en i mängden liksom.

Som bekant var jag exempelvis "återförsäljare" där utan att jag ens visste om det i ett halvår men det ordnade sig på mycket lustiga vägar (om du Joakim som kommenterade ett visst inlägg för några månader sedan av en händelse skulle se detta också så vill jag bara säga att jag gillar Telia och så länge ni inte kräver pengar av mig är ju detta lite utav ett vardagsnöje för min del). Jag verkar inte vara återförsäljare längre, tack Joakim!

Nu säger Telia istället att jag har haft gratis Spotify Premium i ett år och att det går ut nu och att jag får börja betala 99 kronor i månaden om jag vill fortsätta. Men mig veterligen har jag inte haft Premium, däremot ska jag FÅ det snart. Och nu blir jag alldeles konfunderad, tänk om jag har haft det i ett år utan att veta om det? Eller tänk om de börjar lägga till 99 kronor i månaden på min räkning?

Vet ni vad, nu handlar det om pengar och det betyder att jag kanske måste bryta in och säga ifrån. Är detta slutet på Telias spratt på mig? Är detta liksom deras sista stöt? Är det här gränsen går?

Det är så mycket jag inte förstår.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0